Artiklar
22 mars 2017

Jämställdhet

För ett år sedan blev vi i Ragnar Söderbergs stiftelse hälsosamt påminda om jämställdhetsfrågan tack vare några artiklar i Universitetsläraren. Vi gjorde då som svar på utmaningarna där en översikt över hur det stod till med jämställdheten mellan kvinnor och män under en fyraårsperiod i vår anslagsgivning. Resultaten var både förväntade och något överraskande. För oss var det glädjande att se hur jämställd beviljningen var i tre av våra fyra finansieringsområden (företagsekonomi, medicin och rättsvetenskap). I nationalekonomi däremot var det som förväntat betydligt sämre. Vi sammanfattade då våra iakttagelser i en artikel på vår hemsida och skrev en debattartikel i Vetenskapsrådets webbtidning Curie. Vd Kjell Blückert kommenterade också debatten och stiftelsens hållning i ett blogginlägg. De konstateranden och reflektioner som vi då gjorde består. Vi arbetar med bottom up-processer, öppna och tydliga utlysningar, kvalificerade sakkunniga och grundliga granskningsprocesser. Vi avvisar däremot kvotering.

Nu när beviljningarna för år 2016 är beslutade och klara, har vi återvänt till siffrorna och gått igenom dem ännu mer noggrant. Stiftelsen vill därför gärna presentera sifferunderlaget för perioden 2012–2016.

Vi har för jämförbarhetens skull valt att ange ”beviljade projektledare” = den som ansvarar för projektmedlen. I en stor del av projekten finns det flera deltagare; i vissa är det inte klart vilka alla projektdeltagare kommer att vara vid beviljningstillfället. Om man exempelvis går in i nationalekonomiprojekten och räknar antal deltagande forskare per ansökan, blir jämställdheten något bättre. På marginalen har stiftelsen tidigare finansierat ekonomisk historia och humaniora. Under den redovisade perioden har dessa anslag fasats ut; därför redovisas de inte.

I stiftelsens utlysningar strävar vi efter avgränsningar för att kunna jämföra ansökningar på ett rättvist sätt. En tydlig avgränsning som vi gör handlar om akademisk ålder. Vi satsar på akademiskt yngre forskare. I sådana kohorter blir det på ett helt annat sätt möjligt att göra en rättvis jämförelse av de sökandes meriter och idéer. Det gynnar jämställdhet, menar vi.

Vi i stiftelsen kan inte nog understryka vikten av att engagera kompetenta sakkunniga. De tar fram underlaget för stiftelsens beslut. I första fasen arbetar de sakkunniga enskilt och anonyma för varandra. I den andra fasen diskuterar man tillsammans i hela gruppen. I fas tre intervjuas oftast de sökande. I ingen av dessa faser ska någon vikt läggas vid andra faktorer än de vetenskapliga (inte ämnesområden, kön, etnicitet, lärosätestillhörighet etc.). När beredningsprocessen är avslutad presenteras de sakkunniga på vår hemsida. Vi har i nuläget inte möjlighet att i detalj ta fram siffror om etnicitet/nationalitet. Vi kan dock fortsatt konstatera att utrikes födda fortfarande är väl representerade bland våra beviljningar och troligen har en högre beviljandegrad än både män och kvinnor.

Vad har då blivit resultatet av stiftelsens arbetsformer beträffande jämställdhet mellan kvinnor och män om vi ser på de senaste fem åren i våra fyra olika forskningsfält?

Sökande. I medicinska vetenskaper, rättsvetenskap och företagsekonomi ligger antalet sökande inom jämställdhetsspannet 45/55 procent. I nationalekonomi ser vi en mycket stor diskrepans mellan kvinnor (19 procent) och män (81 procent) som söker. Det låga antalet sökande kvinnor är inte unikt för vår utlysning. I utlysningen Swedish Foundations’ Starting Grant finns en mycket begränsad möjlighet att söka; därför blir det svårt att jämföra dessa siffror med våra helt öppna utlysningar. Den enda kvinnan som kunde söka i denna utlysning fick finansiering av en av de andra finansiärerna i detta samarbetsprojekt.

Beviljningar. I medicin beviljas något fler kvinnor än män trots att färre kvinnor söker. I rättsvetenskap får också något fler kvinnor anslag än män, men här är det också fler kvinnor som söker. Beviljandegraden är i stort sett lika stor för kvinnor som för män. I företagsekonomi kan vi se att fler kvinnor beviljas anslag än män. I detta fält är beviljandegraden dubbelt så hög för kvinnor. Det ämnesområde som sticker ut mest i vår verksamhet är nationalekonomi med enbart män som fått anslag som projektledare. I några av projekten finns kvinnor med som projektdeltagare. I tre av stiftelsens fyra forskningsområden har således kvinnorna högre beviljandegrad än män. I det fjärde är det radikalt annorlunda. I dagsläget har vi inget svar på hur vi som finansiär ska kunna komma till rätta med denna obalans.