Stiftelsen

Ragnar Söderbergs stiftelse bildades den 5 maj 1960, samtidigt som Torsten Söderbergs stiftelse. Denna händelse gav stort eko på förstasidorna i den dåtida rikspressen. Under tiden strax före stiftelsebildandet fördes flitiga samtal mellan de båda bröderna Ragnar och Torsten Söderberg och den senares hustru Wanja om hur och när stiftelserna skulle bildas samt vilken profil de skulle ha. Frågan om det skulle vara en eller två stiftelser diskuterades också. Om allt detta vittnar en tät korrespondens mellan stiftelsernas tre förgrundsfigurer.

Varifrån kom pengarna?

Donationen av Ragnar Söderberg utgjordes av 20 000 så kallade stamaktier i förvaltningsaktiebolaget Ratos. Värdet på dessa aktier var vid tiden för donationen cirka 6,5 miljoner kronor. Stiftelsens kapital omfattar idag cirka 3 miljarder kronor och utgörs fortfarande nästan helt och hållet av aktier i Ratos.
        Ratos var en skapelse av bröderna Söderberg under 1930-talet och utgjorde tillsammans med företaget Söderberg & Haak centrum i familjen Söderbergs företagsimperium. Söderberg & Haak hade grundats av brödernas farfar Per Olof Söderberg år 1866 och var från början ett stålgrossistföretag. Detta företag kom sedan att vidareutvecklas främst av den ene av hans söner, Olof A. Söderberg, som var brödernas far.
        År 1954 börsintroducerades den redan tidigare sammanslagna söderbergska företagsstrukturen med namnet Ratos (Ra som i Ragnar, to som i Torsten och s som i Söderberg). Vid börsintroduktionen bjöds 20 procent av de 150 000 aktierna ut till försäljning. I Ratos ingick då ett antal dotterbolag och en stor börsportfölj. Ragnar Söderberg var styrelsens ordförande och en förgrundsgestalt i svenskt näringsliv.

Vad ville donator?

Med grundandet av stiftelsen skapades dels en stabil ägarstruktur i Ratos, dels möjligheter att gynna angelägna samhällsnyttiga ändamål. Ragnar Söderbergs son Johan Söderberg, stiftelseordförande och ledamot i Ratos styrelse under 1970- och 80-talen, sade i en intervju år 1991: ”I grunden handlade det om min fars allmänna syn på kapitalet. Detta skulle förvaltas och vidareutvecklas som en resurs i det samhällsekonomiska kretsloppet. Kapitalanvändning för konsumtion var honom främmande.”
         Enligt stadgarna skall stiftelsen ”främja vetenskaplig forskning och vetenskaplig undervisnings- eller studieverksamhet av landsgagnelig innebörd, varvid företrädesvis de ekonomiska, medicinska och rättsvetenskapliga områdena skola komma ifråga”.        
         Johan Söderberg kommenterar i samma intervju även frågan om ändamålsbestämmelserna: ”Inriktningen på det ekonomiska ämnesområdet var självklar för min far… Valet av rättsvetenskap var förmodligen min farbrors idé, eftersom han ägnade sig åt juridiken i början av sin karriär. Medicinen omfattades säkert med lika stort intresse av både min far och min farbror. De hade personliga erfarenheter av god läkarvård och insåg de oändliga behoven av medicinsk forskning.” Samtidigt kan man i efterlämnad korrespondens se att Ragnar Söderberg övervägde att även införa ”kultur” i vid bemärkelse bland ändamålen, något som hans dotter nuvarande styrelseledamoten Barbro Montgomery framhållit. Med formuleringen ”företrädesvis” ges utrymme för satsningar på andra vetenskapliga områden än de uppräknade, något som inte minst i tvär- och mångvetenskapens tidevarv kan vara en fördel.

Beviljade anslag i miljoner kronor

Ragnar Söderbergs stiftelse

Vad har gjorts och vad skall göras?

Under de gångna femtio åren har tusentals ansökningar mottagits och till dags dato har drygt 3 200 av dessa beviljats. 900 miljoner kronor har givits som bidrag till svensk forskning och tillsammans med medlen från Torsten Söderbergs stiftelse blir summan den dubbla. De båda stiftelserna har alltid haft ett nära samarbete, och fram till år 2010 även haft ett gemensamt kansli. Omfattningen på verksamheten har under det senaste decenniet ökat och ställer nya krav på prioritering och beredning. För detta arbete rustar sig stiftelsen nu med en ny infrastruktur i form av eget kansli, ny hemsida, elektroniskt ansökningssystem och arbete med en förnyad stiftelsestrategi.
        Under de femtio år som stiftelsen verkat har det forskningspolitiska landskapet genomgått stora förändringar. Även om donationen år 1960 var stor och betydelsefull, var staten då den dominerande forskningsfinansiären med sina direkta och noga specificerade fakultetsanslag. Idag är läget ett helt annat och externa finansiärer som företag, stiftelser och statliga forskningsråd betyder mer och mer för forskningens utförare. Frågan om vad Ragnar Söderbergs stiftelse nu gör skall inte besvaras här. Om det talar denna webbplats i sin helhet. Det som kan konstateras är att stiftelsen ämnar fortsätta med att finansiera forskning av god kvalitet, som förhoppningsvis leder till innovativa lösningar på specifika problem i kultur och samhälle och till förbättrad livskvalitet i vid bemärkelse.

Litteratur

Albinsson Bruhner, Göran, Ragnar Söderberg – en svensk märkesman, Stockholm 2000.

Ehrenkrona, Olof, Olof A. Söderberg. En biografi [kommande].

Ratos 50 år på börsen, Stockholm 2004.

Smith, Göran, Ratos och anorna. En familje- och företagskrönika 1866–1971, Stockholm 1991.

Smith, Göran, Varan valde vägen. En krönika om Söderberg & Haak 1866–1966, Stockholm 1966.